Detta hjälpte mig ur utmattningen

Livet efter utmattningsdeperssion och förlamning

Jag trodde aldrig att jag skulle drabbas.

Jag hade ju kontroll, och tyckte dessutom att allt jag gjorde var roligt.

Men så sa det stopp. Med besked. Hösten 2002. Och jag fick sjukskriva mig för första gången i mitt då 32-åriga liv. Utmattad, utmattningssyndrom, t.o.m. utmattningsdepression skrev läkaren. Jag var utbränd och hade gått rakt in i den berömda väggen.

Och jag skämdes. Vi hade ju så mycket att göra på jobbet och jag hade verkligen inte tid att vara trött med en åtta- och en nioåring därhemma. Men jag kom inte upp ur sängen. Jag sov dygnet runt i två veckor och plötsligt hade det gått två år.

Jag tänker inte skriva om de två tunga åren i mitt liv i detta inlägg, utan istället sammanfatta vad det var som hjälpte mig tillbaka, och vad jag idag kan se hade kunnat stoppa mig innan jag gick in i elden, eller riskerar att göra det igen.

Det som hjälpte mig att bli fri från utmattningen var:

Först att sova och vila, att helt stänga av några veckor.
Säga upp mig från min arbetsplats. En verksamhet med otydligt ledarskap där många var sjukskrivna och stressade. Jag hade inget val. Jag kunde inte gå tillbaka in i elden, jag var redan både bränd och utbränd.
Att vistas i naturen. Jag hamnade tillslut i en arbetsåtgärd på en handelsträdgård och denna gröna terapi gav mig en rejäl knuff framåt. Dels handlade det om att jag vistades utomhus mycket, men också att arbetsuppgifterna var mätbara - när jag hade rensat en rabatt så var den färdig och resultatet synligt. Det var en befrielse för mig som alltid arbetat med människor, där det alltid går att göra lite till och resultaten oftast inte är lika synliga sådär omgående.
Att gå i terapi. Det var ovärderligt för min del.

Jag tror det hade hjälpt mig ännu mer, om jag samtidigt vetat/insett detta:

Att motion har en läkande kraft.
Att kosten påverkade mig. Det visade sig tio år senare att jag reagerar starkt av gluten.
Att inte se på mig själv som svag och en sämre människa. (Jag hade ju en utmattningsdepression, vilket påverkade mina tankar).

Det jag tror hjälper mig idag, för att inte bli utmattad igen är:

Att förebygga med motion.
Att äta en kost som passar mig, som jag känner mig stark av. (Obs - Jag pratar inte vikt och bantning här, utan mat som jag känner att MIN kropp mår bra av.)
Återhämtning. Jag arbetar mycket, men jag kan också stänga av i stunder och bara fika bort några timmar med en vän, träna, ta en promenad, en loppistur eller en tupplur.
Skapa. Att vara kreativ. Att ge mig tid till att göra det roligaste jag vet, även om det inte ska leda till något eller ge ett resultat.
Att våga säga nej. Att lyssna på mig själv och våga välja bort, även om det är roliga saker.
Att våga säga ja. Att lyssna på mig själv och våga välja det där jag längtar efter.
Att dra täcket över huvudet när det blir för mycket. Att dra i nödbromsen och bara gå och lägga mig. Sömn är läkande och när jag sovit en stund så känns det alltid bättre, och det märkliga är; att världen inte har gått under, under tiden.
Be om hjälp. Fortfarande min sämsta gren, men jag jobbar på det och har insett att det kan göra underverk för mig OCH göra gott för någon annan - vi vill ju alla känna oss behövda.
Att inte jämföra mig med andra. Märker jag att jag är på väg åt det hållet så backar jag till mina val och värderingar, vad som är viktigast för mig i mitt liv, och fokuserar på det. Att jämföra sig med alla andras liv eller hur ett liv “ska” levas skapar helt orimliga krav.
Sist och främst, tanka energi i tid. Ständigt fylla på med inspiration. Jag har numera en lista på saker som bara GER inspiration. När min terapeut 2002 sa att jag skulle skriva den listan, så kom jag inte på en enda sak, jag hade glömt vem jag var och vad jag gillade. Där vill jag aldrig hamna igen.

Jag hoppas att du som läser detta och befinner dig i en utmattning just nu, känner hopp om att det inte alltid kommer att vara såhär, att det kommer att bli bra igen.

Att ha mod att låta tiden ha sin läkande gång, att ha mod att förändra det som behövs, att stå ut under tiden, att tåla sitt mod, att ha tålamod. Det är en process, och den tar tid, men det går över.

Och till dig som känner dig stressad men inte vet om det handlar om utmattning så kan du läsa Socialstyrelsens kriterier för diagnosen utmattningssyndrom bl.a. HÄR på Hjärnfondens hemsida.

Vi får peppa varandra att sänka kraven, göra det vi mår bra av och ta hand om oss själva inifrån och ut!

Vill du läsa mer om livet och lite bakom kulisserna så skriv upp dig på inspirationsbrevet HÄR så kommer det ett brev i din mailkorg med jämna mellanrum:)

Camilla

Kategorier: Energi, Leva kreativt